Fler människor tror på konspirationsteorier än du kanske tror - 78,6% håller med om minst en konspiratorisk idé från American Conspiratorial Thinking Scale | Cody Mello-Klein, Northeastern University Ta på dig foliehattarna: Ny forskning visar att tro på konspirationsteorier kan vara vanligare i USA än du kanske tror. En nyligen publicerad undersökning som genomfördes i efterdyningarna av mordförsöket på den dåvarande presidentkandidaten Donald Trump den 13 juli 2024 beskriver hur konspirationsteorier spreds på båda sidor av det politiska spektrumet – och hur många som var snabba med att bli troende. Studien publiceras i tidskriften PNAS Nexus. "Ett stort antal människor har hört talas om och tror på dessa konspirationer", säger David Lazer, professor i statsvetenskap och datavetenskap vid Northeastern University och en av författarna till studien. Undersökningen genomfördes som en del av Lazers storskaliga CHIP50-projekt mycket snart efter mordförsöket. Som ett resultat är det en av de bästa undersökningarna hittills av hur konspirationsteorier sprids, säger Lazer. Nästan omedelbart efter mordförsöket började konspirationsteorier om gärningsmannens motiv, politiska tillhörighet och uppbackning från utomstående grupper att spridas som en löpeld på båda sidor av det politiska spektrumet. "Det 'snygga' med det här var ... att vi kunde förutse att det skulle finnas konspirationer från både vänster och höger om att fylla tomrummet, säger Lazer. På högerkanten fanns det en teori om att skjutningen var arrangerad av demokratiska agenter som inte ville att Trump skulle vinna valet 2024. På vänsterkanten började en annan teori spridas om att republikanerna iscensatte mordförsöket för att öka Trumps popularitet och göra honom mer sympatisk. Föga förvånande hade de flesta av de svarande (95 procent) hört talas om mordförsöket. Men ett betydande antal personer hade också redan exponerats för någon av konspirationsteorierna: 41 procent hade hört den högerorienterade konspirationsteorin och 53 procent kände till den vänsterorienterade konspirationen. Av dem som hade hört teorin om att skjutningen var planerad av demokratiska agenter trodde 13 procent att det var "mycket troligt" att det var sant och 16 procent att det var "något" troligt att det var sant. Samtidigt ansåg 12 procent av de som hade hört att det var planerat av republikaner att det var "mycket troligt" att det var sant och 17 procent tyckte att det var "ganska troligt". "Det tyder på att många människor hörde den här typen av desinformation väldigt snabbt, riktigt snabbt och en icke-trivial del av befolkningen tror på detta", säger Lazer. Eftersom händelsen fortfarande var färsk i de flestas minne kunde Lazer och hans team också spåra var eller hur de svarande hade hört talas om konspirationsteorier. Av dem som hade hört talas om den högerorienterade konspirationsteorin uppgav 53 procent att de hittade informationen på sociala medier, 32 procent genom mellanmänskliga kontakter och 28 procent på tv. Ett liknande mönster framträdde hos dem som hörde den vänsterorienterade konspirationsteorin: 52 procent rapporterade att de hört talas om den på sociala medier, 34 procent via mellanmänskliga nätverk och 21 procent på tv. Men om någon hör talas om en teori betyder det inte nödvändigtvis att de tror på den. Så forskaren grävde också igenom datan för att se vilka vägar som var närmast korrelerade med fastare övertygelser om konspirationer. "Vi fann att människor i oproportionerligt hög grad hörde det på sociala medier, men om vi pratar om att omvandla det till tro är det närmare förknippat med personlig kontakt", säger Lazer. "Om du hörde det från någon du känner var du mer benägen att tro på det. Inom samhällsvetenskapen skulle vi inte nödvändigtvis säga att det är ett orsakssamband, men det ger en slags antydan om vägar till inflytande. Tillsammans med en annan undersökning som Lazer genomförde med 124 000 personer i alla 50 delstater, visar Lazers arbete att konspirationsteorier kanske inte bara är en domän för de stereotypa foliehattmakarna. Arbetet är publicerat i Journal of Affective Disorders. Cirka 78,6 % av de tillfrågade i de 50 delstaterna instämde i minst en konspiratorisk idé som lades fram av den fyra frågor vanliga American Conspiratorial Thinking Scale; 19 procent instämde med alla fyra. Lazer fann också i den undersökningen att konspiratoriska tankar var vanligast bland män i åldrarna 25–54, personer som tog examen från gymnasiet men inte fick en högskoleexamen och de med depressiva symtom, enligt undersökningen. Lazer säger att det är viktigt att studera hur dessa idéer sprids eftersom det spelar in i oron för desinformation i USA. Men det visar också på ett bredare sökande efter mening och misstro mot amerikanska institutioner på båda sidor av det politiska spektrumet, förklarar han. "Det är svårt att förstå den här världen", säger Lazer. "Vi försöker fatta beslut och förstå världen på ett sätt som är betydelsefullt för oss individuellt och kollektivt. Det känns på många sätt som att den där processen av distribuerat meningsskapande håller på att bryta samman i vårt land. Läs mer: